- Nathalie -

Nu har jag sökt typ 15 olika lägenheter. Jag hoppas att någon går vägen iallafall. Det var en som verkade väligt intresserad iallafall. Men sen var det massor som inte ens svarade. Jag hoppas att det blir av någon gång innan årsskiftet. Helst innan december. Vi får väl se hur det blir med den saken. Idag efter fyra ska en kvinna ringa up mig och förhoppningsvis så får vi veta mer då. Hon verkade som sagt väldigt intresserad av våran lägenhet.

Jag pratade med den tredje parten i bytet. Alltså hon som blivit lika lurad som vi har blivit och hon var verkligen inte glad. Hon skulle genast ringa upp den andra personen och skälla ut henne. Jag önskar att jag också vågade göra det, men det gör jag inte. Man kan ju hoppas att hon ändrar sig. Vi har ju suttit i två månader och trott att vi ska flytta och så blir det ingenting. Jag hade kunnat hitta någon annan lägenhet eller iallafall varit en god bit på vägen om det inte var för att hon var tvungen att krångla till allting. Vi har ju besiktigat alla lägenheter och skulle bara skriva på kontrakten så var allt klart sen. Och det som stör mig mest är att hon vet att vi är i stort behov av en lägenhet och att det behövde gå relativt snabbt eftersom att vi ska ha barn. Hon var fullt medveten om det och vi sa till henne från början att vi inte ens ville flytta om det skulle ta för lång tid.  Just för att vi har lite bråttom. Bebisen kommer ju inte stanna där inne förlltid, även om det känns så just nu. Det stör mig så mycket att hon bara tänker på sig själv. Visst, om hon inte ville ha lägenheten så kan vi inte tvinga henne. Men hon behöver ju inte dra ut på det hela i två månader innan hon säger någonting.
Blä vad jag är irriterad!