Gör annorlunda.
Ofta funderar jag på varför man gör som alla andra. Man lever sitt liv i "rätt" ordning. Man pluggar, jobbar, träffar kärleken (någon gång, förhoppningsvis), flyttar ihop, förlovar sig, gifter sig, åker på bröllopsresa, kommer hem, skaffar en hund, köper ett hus, skaffar barn, köper en större bil, skaffar ett till barn, köper ett större hus, skaffar ett tredje barn och sen lever man lyckliga i alla sina dagar. Det är liksom typ så man förväntas leva.. Men varför göra som alla andra? Varför är det inte lika okej att göra annorlunda? Jag har alltid känt att det är tråkigt att leva inom denna ram.. Att saker känns så förutsägbart. Det finns liksom ingen spänning i livet.
Varför inte ligga med fyra one-night-stand, bli gravid med någon av dom, börja plugga mitt i graviditeten, gifta sig med sin bästa tjejpolare (som f.ö. också blivit gravid av någon random kille), hyra en husvagn, föda barn i Grekland (smekmånad), komma hem och leka rysk roulette tills endast en av de fyra killarna är kvar? Sen sälja husvagnen och köpa trisslotter för alla pengar, vinna 100 000, bo hos frugans föräldrar och sen hitta kärleken och skilja sig från frugan, flytta ihop och sen leva lyckliga i alla sina dagar. Det känns mer spännande.
Jag vet inte hur ofta jag har pratat med vänner som precis förlovat sig, skaffat barn eller flyttat ihop, och så får man höra: "Det var rätt tid" eller "Det var nästa steg". Whaaaat?! Vadå, så du skaffar en unge för att det var nästa steg? Inte för att det kändes bra och du var redo? Hur tänker man då? Jag menar såklart inte att man nödvändigtvis ska ligga med fyra killar, gifta sig med en tjejkompis och leka rysk roulette, men känner man att det är det man vill göra, så fine! (Minus ryska rouletten såklart, det är ju faktiskt olagligt) Men mår man bra av att göra exakt det som förväntas att man ska göra så tycker jag att man ska göra det. En sak har jag lärt mig av min separation från Vincents pappa. - Skit i vad alla andra tycker och tänker och gör det som du själv mår bäst av! Att vara olycklig och göra "rätt" är inte bra. Om man är rädd för vad omgivningen ska tycka så kommer man alltid få gå runt och vara rädd och olycklig. Om det är personer som älskar dig och vill dig ditt bästa så kommer dom inte döma dig för ditt val av hur du vill leva ditt liv, sålänge det inte är skadligt. Gör dom det är det ändå inget att ha kvar! Det har jag lärt mig den hårda vägen. Många vänner är numera bara bekanta, medans andra bekanta numera är vänner.
Varför göra som andra gör, när man kan göra som man själv vill?
Varför inte ligga med fyra one-night-stand, bli gravid med någon av dom, börja plugga mitt i graviditeten, gifta sig med sin bästa tjejpolare (som f.ö. också blivit gravid av någon random kille), hyra en husvagn, föda barn i Grekland (smekmånad), komma hem och leka rysk roulette tills endast en av de fyra killarna är kvar? Sen sälja husvagnen och köpa trisslotter för alla pengar, vinna 100 000, bo hos frugans föräldrar och sen hitta kärleken och skilja sig från frugan, flytta ihop och sen leva lyckliga i alla sina dagar. Det känns mer spännande.
Jag vet inte hur ofta jag har pratat med vänner som precis förlovat sig, skaffat barn eller flyttat ihop, och så får man höra: "Det var rätt tid" eller "Det var nästa steg". Whaaaat?! Vadå, så du skaffar en unge för att det var nästa steg? Inte för att det kändes bra och du var redo? Hur tänker man då? Jag menar såklart inte att man nödvändigtvis ska ligga med fyra killar, gifta sig med en tjejkompis och leka rysk roulette, men känner man att det är det man vill göra, så fine! (Minus ryska rouletten såklart, det är ju faktiskt olagligt) Men mår man bra av att göra exakt det som förväntas att man ska göra så tycker jag att man ska göra det. En sak har jag lärt mig av min separation från Vincents pappa. - Skit i vad alla andra tycker och tänker och gör det som du själv mår bäst av! Att vara olycklig och göra "rätt" är inte bra. Om man är rädd för vad omgivningen ska tycka så kommer man alltid få gå runt och vara rädd och olycklig. Om det är personer som älskar dig och vill dig ditt bästa så kommer dom inte döma dig för ditt val av hur du vill leva ditt liv, sålänge det inte är skadligt. Gör dom det är det ändå inget att ha kvar! Det har jag lärt mig den hårda vägen. Många vänner är numera bara bekanta, medans andra bekanta numera är vänner.
Varför göra som andra gör, när man kan göra som man själv vill?
Kommentarer
Trackback
