Jag-min-pojkvän-och-våran-bebis-mot-hela-världen-bubblan.
Om en och en halv timme är våran lille prins ett dygn gammal. Han är så fin och snäll. Just nu ligger han och Zacke och sover, själv kan jag inte sova alls. Jag har för mycket adrenalin i kroppen tror jag. Det är svårt att slappna av, men det gör ingenting. Jag har ju iallfall sovit typ 2-3 timmar inatt.
Jag längtar tills vi kommer hem och får fixa iordning allt. Vi behöver möblera om i sovrummet, ta bort ac:n och sätta tillbaka fönstret, bädda rent i sängarna, dammsuga av vagnen och lite sånt. Dessutom ska ju alla som vill få komma och hälsa på också. Det ska bli så skönt när allt landat på plats och man börjar fatta att det verkligen är verklighet och inte en dröm. Jag lever just nu i en helt fanastisk jag-min-pojkvän-och-våran-bebis-mot-hela-världen-bubbla. Jag kan stanna här ett tag till, men snart vill jag tillbaka till verkligheten. Åh, vad jag är lycklig! Helt fantastiskt.
