- Nathalie -

Jag ser det ungeför som att livet är ett träd. När man föds så är det inte riktigt en själv som bestämmer vem som ska bli ens föräldrar, hur graviditeten ska vara, om man får några skador eller sjukdomar osv. Och det för mig symboliserar rötterna i trädet.

När man sedan föds har man inte så mycket att säga till om i så tidig ålder, man tar inte alls många egna beslut. Ibland kan det vara så att man trotsar sina föräldrar och gör någonting av egen vilja. Detta symboliserar stammen. Trotsen mot sina föräldrar är för mig en gren eller liknande.

När man sen kommer upp i tonåren har man en miljon val kramför sig. Varje val du väljer tar in dig på en ny gren. Varje val du gör får dig närmare och närmare ditt potentiella öde. För varje val du gör kommer du närmare just din knopp som är ditt öde.

Jag tror definitivt på ödet och dessutom på den fria viljan. Jag tror dock att man har många alternativa öden och att man själv, på egen och andras hand väljer. Man väljer helt enkelt vilken knopp man till slut hamnar på.
T.ex. Du börjar högstadiet och första dagen umgås du med en jättetrevlig tjej som du tyvärr tycker är lite tråkig. Sen kommer mobbarna och mobbar dig för att du umgås med den snälla och trevliga men dock lite tråkiga personen.
Här har du ett val.
Väljer du den grenen med personen med gott inflytande på dig eller grenen med personen med dåligt inflytande på dig? Du kanske skulle börja knarka eller skolka eller någonting sådant om du valde mobbarna. Men du får känna dig som en av de coola.
Väljer du den snälla skötsamma tjejen kanske du får jättebra betyg och pluggar mycket och blir någonting stort.

Där har du ett val. Men även om du skulle välja ett val som du senare skulle ångra kan du aldrig gå tillbaka och välja om. Däremot kan du välja att göra rätt nästa gång. Eller välja att göra någonting annat som får dig att bli en "bättre" människa, eller iallafall in på en bättre väg. 
T.ex. Om du nu skulle ha hamnat i ett missbruk, då skulle du kunna försöka ta dig ur det och kanske hjälpa andra människor istället. Då kommer du automaiskt in på en bättre väg.

Det är vad jag stenhårt tror på.

Men om man en dag när man är på väg till sitt viktiga, hjärtliga, hjälpsamma öde bli överkörd av en buss som krossar dig totalt och gör dig till en liten kletig röra mitt i vägen? Ja då är det helt enkelt så att du har valt rätt väg men att någon annan puttade dig raka vägen till en knopp. Och det var inte av fri vilja.

Men jag tror ändå att det har med den fria viljan att göra, du kanske skulle gått hemifrån en minut tidigare eller senare. Men jag tror också att andra människor har en stor betydelse i dina val.

Men vad gör man då när man har ett val, ett val som kan bli fel vilket som? Jo, då får man kolla på valen och antalet goda knoppar längre fram.
Det värsta är bara att man kan hamna farligt nära en dålig knopp när man är på väg mot den knopp man tror passar en själv bäst. Då kan man riskera att hamna vid en dålig knopp iallafall. Eller så har man tur hela vägen.

Vad tror ni?