Nitlott.

Aldrig någonsin tidigare har jag känt mig så sviken och försummad. Men, det är klart, jag klarar mig. Tänker dock sluta kämpa för det här. Det är inte värt att må så dåligt för någon som uppenbarligen inte bryr sig ett endaste dugg. Jag känner mig så dum. Så förbannat jävla dum! Hur kommer det sig att jag alltid lyckas gå på nitlotter? Hah! Jag ska också bli en nitlott, så jag slipper känna mig ensam. Lika barn leka bäst..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0