Om.
"Om saker i mitt förflutna hade varit annorlunda så hade mitt liv inte sett ut som det gör idag". Så brukar jag tänka när saker som hänt känns jobbigt. Det brukar vara en tröstande tanke. Jag brukar känna att jobbiga saker som hänt eller som jag gjort har lett till den plats jag befinner mig på. Visst, saker som man gjort eller som har hänt kanske inte alltid känns så bra i sig, men ofta så finns det något fint i det också. Eller åtminstone någonting fint som har kommit ur det.
Just nu befinner jag mig i en sits som gör att mitt förflutna känns jobbigt och förmodligen kommer göra det ett bra tag framöver. Det kan handla om veckor, månader eller t.o.m. år. Samtidigt som jag befinner mig i en annan sits, som är helt oberoende av den första sitsen, som är jobbig just nu, och även den kan komma att bli jobbig en bra tid framöver. Hur ska jag då tänka? Jag har ett förflutet som, enligt mig, kan klassas som ett helvete. Samtidigt har jag en nuvarande situation som även den är väldigt psykiskt påfrestande. Och jag vet att den första situationen kommer vara jobbig en bra bit in i framtiden, och med största sannolikhet, kommer även den nuvarande situationen vara påfrestande ett bra tag framöver. Så när jag tänker "Om saker i mitt förflutna hade varit annorlunda så hade mitt liv inte sett ut som det gör idag" känner jag ingen tröst alls, för jag vet inte ens om den nya situationen, som är helt oberoende av den första, kommer leda till någonting bra. Ska jag kanske försöka behandla dessa olika situationer som just olika, trots att båda påverkar mig väldigt mycket i nutiden? Och hur ska jag göra det på bästa sätt? För mitt förflutna är fortfarande aktuellt och min framtid är redan aktuell. Hur håller jag isär dessa två situationer? Och ska jag ens ge mig på två olika problem när de är oberoende av varandra? Är det kanske bättre att strunta i framtidsproblemet och fokusera på problemet från mitt förflutna? Eller klarar jag båda? En svår nöt att knäcka...
