- Nathalie -

Nu var det ett tag sen, med andra ord så är det dags för ett litet inlägg nu. Jag vet inte vad jag ska skriva riktigt. Jag är fortfarande i en dröm. Världens bästa dröm som jag uppenbarligen inte vaknar upp ur. Och det känns helt fantsktiskt. Och hur fantastiskt det än känns, så är det min verklighet. Min fantastiska verklighet. Jag är så lycklig!

Bus-i-Magen.<3

Jag har en liten Bus-i-magen. En liten liten flicka eller pojke som växer och växer. Han eller hon ligger inne i min kropp och ska bli någonting. Det ska bli en liten människa. Jag kan inte fatta att det är sant att jag ska få ett barn. En liten. Jag ska fostra en liten person. Jag ska bli mamma till en liten. Jag fattar inte att det är på riktigt. Senast idag köpte jag ett till gravtest för att kolla så att de tre tidigare test jag gjort inte var felaktiga. Jag fattar inte att det inte är en dröm. Det är en dröm. Det är min dröm. Det här har jag drömt om sen jag lekte med dockor på fritids. Och nu är det på riktigt. Jag gör ingenting annat än att tänka på bebisen. Den lilla lilla flickan eller pojken som ligger och växer i min kropp. Redan så älskad. Jag hoppas bara att allting går bra. Jag är rädd hela tiden men jag hoppas så innerligt att ingenting ska gå fel.

Hoppas, hoppas, hoppas.

Snälla, ni kan väl hoppas lite med mig?